Annica

Annicas aventyr i USA
2001-09-26 20:59:35 (UTC)

Helgens utflykt

I fredags akte jag, Tiina, Anna, Bobby och Shean (Annas tva
kompisar) hem till Bobby, han bor drygt en timme harifran.
Dar traffade vi hans mamma, styvfar och syster. Vi blev
bjudna pa pizza och fick ta den sjalva vilket gjorde mig
lite konfunderad. De hade namligen ingenting att ta
pizzabitarna med. Jag stod darfor och vantade pa att de
skulle lagga fram nagonting att ta med, men insag efter ett
tag att det var meningen att man skulle ta bitarna med
handerna och lagga dem pa tallriken. Nar jag sen satte mig
vid bordet serverades det dricka och jag vantade pa att de
skulle komma med bestick men det hande inte utan de visade
sig att detvar meningen att vi skulle ata den flottiga
pizzan med handerna. Kulturkrock! Det som var bra med att
jag satt och vantade pa att fa bestick var att jag den har
gangen inte hann borja ata fore bordsbonen, vilket jag
lyckats med ett par ganger och det ar valdigt forolampande
for folk har. Inte for att jag vet varfor de tackar Gud for
den daliga maten de far har, men de kanske har syndat och
darfor ar varda den daliga maten, inte vet jag. Efter maten
spelade Tiina och jag pingis och efter det spelade kort,
Spoon, jag tror att vi kallar det tummenupp i Sverige. Det
var otroligt kul och min vinnarinstink los igenom
emellanat, ordentligt till och med ibland.
Jag lyckade i alla fall att underhalla alla ordentligt. De
skrattade otroligt mycket at mig hela tiden, jag vet inte
riktigt vad jag gjorde som var sa kul, min vinnarinstinkt
tror jag hade en del med det att gora ibland. Jag kanske
borde bli komiker nar jag blir stor :)

Efter det sa spelade vi Tabu, Bobbys flickvan hade nu
anslutit sig till var skara, det var otroligt svart att
spela pa engelska, bade gissa och forklara ord. Att
forklara orden gar val ann, men det varsta ar att de
vanligaste orden man vill beskriva det utvalda ordet ar de
som star som de orden man inte far saga, typiskt, men jag
blev battre och battre. Fast en del ord hade jag inte en
aning om vad de betydde.
Nar vi var klara med Tabu var det sangdags. Jag och Tiina
fick dela pa en luftmadrass, men det var faktiskt skonare
an vad jag trodde och jag hade sovit mindre an tva timmar
natten innan sa det gick ganska bra att sova. Klockan kavrt
i sju blev jag vackt for att det var min tur att ga in i
duchen. Jag var nast sist, for de som tar langst tid pa sig
var forst och vice versa. Tanka sig att jag fick vara sist,
fats a andra sidan sa ar det inte sa konstigt for de
amerikanska tjejerna star framfor spegeln och borstar haret
och sminkar sig i evigheter och inte blir det sarskilt
mycket battre for det. Ni skulle se min rumskamrat Anna,
det tar hundra ar for henne innan hon ar klar. Hon gar
igenom allt och kollar klader fran alla dess vinklar, ja
jag sager da det.

Nar alla val var klara bar det av mot Charlotte och
nojesparken Carowinds. Det var en otroligt stor nojespark
med en massa olika bergodalbanor. Jag akte dem alla, t.o.m.
fritt fall. Jag som ar sa fruktansvart hojdradd och har
lovat mig sjalv att ALDRIG aka fritt fall, men det verkar
som om jag overvunnit de flesta radslor sen jag kom hit.
Man var tvungen att vanta mellan 30 minuter och en timme
for varje ak. Det var vart det ibland, men inte alltid. Vi
borjad med att aka nagon vattensafarie som resulterade att
jag var totalt dyngsur fran midjan och nedat, alla andra
klarade sig fran att bli sarskilt blota utam jag sa klart.
Efter det bar det av mot de andra bergodalbanorna. Vid
femtiden var de andra tvugna att ge sig av for att ga pa en
kristen musikfestival intill nojesparken. Jag och Tiina
stannade dock kvar. Vi var ganska glada over att de gav sig
av for de borjade att ga oss pa nerverna. Efter att de gatt
blev allt annu roligare. Vi kunde nu prata om vad vi ville
och var inte tvugna att ta hansyn till dem och vad de
tycker ar ok att gora och prata om.

Nar nojesfaltet stangde var Tiina och jag tvugna att vanta
i drygt en timme pa de andra och det enda vi vill just da
var att aka tillbaka till Mars Hill eller att ga ut och
festa. Nar det sen bar av mot Bobbys hus igen sa Anna att
de sander resten av konserten pa radion, sa det vara bara
att lyssna pa religiosa sanger den dryga timmen vi akte hem.

Morgonen efter bar det av till Bobbys kyrka. Det var en
liten kyska med rod heltackningsmatta, inte alls sarskilt
spirituellt. Gudstjansten borjade med att man sjong en
massa sanger och deras kor sjong nagot sa fruktansvart
grasligt, jag ville nastan halla for oronen.
Nar sen pastorn borjade predika borjade allvaret. Han
berattade om de tre stolarna som symboliserade de tre olika
vagarna man kan ta har i livet. Jag forstod inte allt men
jag forstod dock klart och tydligt att jag kommer att hamna
i helvetet och att jag fortjanar det. Allt detta snack om
att man inte ska domma manniskor som kristna snackar om, vad
menas med det. Att saga till nagon man aldrig traffat att
de ska till helvetet, ar inte det att doma folk?!
Jag var nastan pa vag att ga darifran ett tag. Till en
borjan var det ganska ok, jag holl inte med om vad pastorn
sade, men det var ratt intressant att hora hans uppfattning
om livet, men allt eftersom sa blev han allt mer manisk och
da borjade det bli riktigt otrevligt. Alla jag pratat med efterat sa
att de typ av kyrka som jag var i ar den allra varsta man kan ga
till. Det vore kul att ga till en "svart" kyrka nagon gang, men Shean
sa att deres gudstjanster haller pa i tre fyra timmar och det vet jag
inte om jag orkar med.
Nar antligen min forsta amerikanska gudstjansupplevelse var
over sa bar det av mot en mexikansk restaurang. Jag var
otroligt hungrig eftersom det inte bjods pa nagon frukost
eller gavs tillfalle att stanna nagonstans och kopa heller.
Maten pa restaurangen var utsokt, jag alskar mexikansk
mat!!!

Hela vagen till kyrkan, darifran och hem till Mars Hill sa
lyssnade vi pa Annas nyinkopta CD med kristen musik.
Nar vi val kom tillbaka till Mars Hill stod all kristen
musik och snack om synd, helvete, bibeln etc mig upp over
oronen, sa jag tog min freestyle med techno och gick in i
datasalen. Jag var bara tvungen att rensa min hjarna och fa
vara for mig sjalv. Det ar pafrestande att umgas med
manniskor en hel helg som man inte sjalv valt som sina
vanner och nar man hela tiden maste tanka sig for vad man
ska sig nar de dar. De ar inte som jag heller sa det ska
erkannas att jag var riktigt trott pa dem nar jag kom hem
och alla som kanner mig vet att jag ibland kan ha lite
svart for att dolja mitt missnoje. Jag sa absolut
ingenting, men det ar ganska latt att lasa mig utan att jag
behover saga nagot. Nagot som axa storde mig var att de
planerade in i minsta detalj vad vi skulle gora hela helgen
utan att ens fraga oss om vi tyckte att det var ok. Det
anda de fragade var om vi ville folja med till Carowind pa
lordagen, men det innebar tydligen en helghelg.
Som tur var sa kom mina vanner i killarnas soccerlag senare
pa kvallen och befriade mig och gjorde mig pa bra humor
igen. De ar definitivt mer som jag. De ar raka motsatsen
mot Anna och hennes vanner.

Nu later det kanske som om min helg var urusel och det var
den absolut inte. Det var jatte kul!


Ad:0
Want some cocktail tips? Try some drinks recipes over here