Annica

Annicas aventyr i USA
2001-09-11 20:53:48 (UTC)

Den svarta dagen!

Det gar inte att beskriva hur det ar har just nu. USA har
blivit attakerade av terrorister idag. Jag har foljt
handelserna pa tv live istort satt hela dagen. Utom nar jag
var tvungen att ga pa min badmintonlektion vill saga. Jag
fattar inte hur man kan fortsatta med lektionerna nar detta
har hant. Hade det varit i Sverige sa hade man ju stallt in
alla lektioner. Min larare sa bara att vi kan prata lite om
det innan lektionen men vi maste spela. En i min klass grat
och flera av oss var chockade och sa att vi inte ville ha
lektionen. Men jo sorro, det skulle vi. Vi var ju tvugna
att borja varan turnering. Vi pratade lite om vad som hant
innan och min larare skrattade faktiskt emellanat nar hon
berattade om det hon visste. "Vad tycker ni vi ska gora med
de som gjort det" sa hon och log med hela ansiktet. Sen sa
hon att det har beror inte er personligen. "Ni ar ju i Mars
Hill och har kan ingenting handa". Hon har tydligen inte
fattat att man kan ha slakt och vanner dar och aven om man
inte har det sa kan man bli fruktansvart illa berord.
Hur kan man tycka att det ar viktigt att spela en intern
badminton turnering nar tusentals manniskor dott??? Hon kan
inte ha en enda kansla i sin kropp, men sa ar hon gift med
huvudcoachen for det amerikanska fotbollslaget axa och han
ar en riktig diktator. Min ilska over min larare gjorde dock att jag
utklassade Tiina med 15-5, 15-5.

Ikvall ska vi samlas i "bon" och prata om det som hant.
Det ar inte skolan som ordnar det utan eleverna. Jag kanner
att jag har ett behov av att prata om det som hant sa det
ska bli skont att fa traffa andra och prata. Min rumskamrat
klarade inte av att se mer pa tv sa hon stangde av den. Jag
hade garna fortsatt titta, men jag far val ga till nagon
annans rum eller till en av de "offentliga" rummen for att
se pa tv. Det kanns helt ovekligt det som hant har och man
har nu forklarat krig. Sa fort man vet vilka som gjort
atackerna sa ska man borja kriga. Man har redan skickat
ivag fartyg och man borjar ladda upp militaren. Det kanns
lite obehagligt att jag ar i ett land som ska ut i krig.
Det ar ju bara sant man ser pa tv, man ar inte med om det.
En kille jag pratade med vid lunchen, hans basta kompis sen
han var lite ar vakt i Pentagon och han vet fortfarande
inte om hans kompis fortafarnde lever eller inte. Allt
kommer sa nara nar man ar i samma land som det som hant.
Det ar inte alls samma sak som att se det pa tv i Sverige.
jag sag just innan jag gick hit hur en man och en kvinna,
hand i hand, hoppade ut fran ett fonster i WTC och det var
sakert fran minst hundrade vaningen.

Jag fattar inte hur mycket som hant mig den senaste
manaden, men jag borjar verkligen inse hur mycket jag
tycker om er dar hemma och hur mycket ni betyder for mig.
Jag borjar ocksa se sidor hos mig sjalv som jag inte trodde
fanns. Jag gor saker som jag for tva manader sedan aldrig
trodde att jag skulle vaga gora.

Imorgon har jag prov, men jag vet inte hur mycket jag
klarar av att plugga till det. Jag har svart att
koncentrera mig och samla mina tankar.
Appro pa att plugga sa kan jag lugna er som kommenterat att
jag inte verkar plugga sa mycket, att jag fick B pa mitt
american government prov. Om jag vill kan jag gora om delar
av provet for att fa battre betyg, men jag vet inte om jag
vill det. Jag ar ganska nojd med ett B, men
tavlingsmanniskan i mig vill gora om det. Sa jag kan lugna
er alla med att jag faktiskt pluggar har. Det ar dock inte
sa kul att skriva om alla trakiga laxor jag gor har utan
jag skriver hellre om de roliga sakerna jag gor. Jag
tackade till exempel nej till en middag igar for att
plugga. Det ni!

Nu ska jag snart ga och ata, inte sa mycket for matens
skull for den ar sakert ganska vardelos som vanligt, utan
mest for att traffa mina vanner och prata med dem om det
som hant. Jag ska aven ta ett djupt andetag for att forsoka
fa bort graten som ligger och skaver i halsen.