Annica

Annicas aventyr i USA
2001-08-26 02:05:33 (UTC)

Starkande att vara i USA!

Det ar helt underbart for mitt sjalvfortroende att vara
har. Harom dagen berattade Joel att hans tranare tycker att
jag har varldens vackraste ogon. Ingen dalig komplimang.
Igar sa en annan kille att han tycker att jag alltid klar
mig sa himla snyggt. Andrew sa igar att jag hade sa snygga
byxor (mina rosasprackliga). Att de gjorde mina ben och
rumpa sa snygg. hihi!! Han gar aven och kommenterar for
alla hur valtranad jag ar och ska visa mina armmuskler for
varenda kotte han moter, vilket i och for sig ar lite
jobbigt. fast det ar ju battre det an tvart om.
Nar vi var och shoppade idag kollade Anna nar jag provade
klader, jag visade forst en troja och sen en annan.
-Jag gillar den forra battre. Fast du passar ju a andra
sidan i allt, sa hon. Hon sa aven harom dagen att hon hade
pratat med nagon om mig och sagt att hon gillade mig men
att det var risk for att hon skulle bli avundsjuk. Nar jag
fragade vad hon menade sa sa hon att jag sag sa bra ut och
att jag var sa himla sot.
Det ar aven flera som kommit fram och fragat om jag har
linser for att det tycker att det ar helt otroligt hur man
kan ha sa bla ogon.
Anna var lite nere det forsta dagarna har men kom till mig
i tisdags och kramade om mig och sa att hon var sa himla
glad att jag var dar for att jag gjorde henne sa glad jamt
och att hon var sa glad over att vara min van. En av de
finaste komplimanger jag nagonsin fatt tror jag. Jag
pratade harom dagen med en kvinna som jobbar i kyrkan.
-A ar det du som ar Annica, Anna har partat sa mycket om
dig. Hon ar verkligen jatte glad over att fa dela rum med
dig.
Om det fortsatter sa har kanske jag alldrig vill komma
hem :) Jag kommer ju kanna mig helt vardelos bland alla
vackra svenska kvinnor. Har ar det inte sa svart att se bra
ut. En av killarna som var med och at middag idag fragade
om han fick uttala mitt namn Anniiiica och jag svarade att
du kan saga vad du vill.
-Da kommer jag kalla dig min i fortsattningen, sa han och
kramade om mig.
Igar kvall efter vi varit i Ashville satt jag i lobbyn i
killarnas dorm och kollade pa tv. Nar jag sen skulle ga ner
for berget till mitt rum foljde Andrews rumskamrat mig till
dorren for att inget skulle handa mig. Helt otroligt!
Jag tror att mitt sjalfortroende har vaxt en del sen jag
kom hit och det ar helt underbart for en nobody som jag.