Annica

Annicas aventyr i USA
2001-08-21 21:17:32 (UTC)

Resan till USA

Nu har jag efter natsan 40 timmars resa antligen kommit
fram.
Jag har varit med om en riktig mardromsresa. Den borjade
bra i och for sig.
Efter ett tarfyllt farval av familjen pa Arlanda sa gick
jag till gaten for
flyget och fick veta att de flyttat upp mig till
buissnesclass. Sa jag fick aka
i lyxklass till USA. Skona fallbara stolar, fick valja mat,
drick hur mycket som
helst och vad jag vill (tog dock bara appeljuice och
vatten). Jag hamnade
bredvid en 33 arig skansk stylist som precis gift sig med
en amerikan och nu for
gatt skulle flytta till USA. Hon hjalpte mig en del med
olika saker och lovade
mig att ta hand om mig i New York och visa mig till min
gate. Sa det kandes
ganska tryggt. Hon var dock valdigt flygradd sa hon hade
tagit valium innan, med
allt vad det innebar.

Flygresan till New York gick smartfritt. Jag sov och
kollade pa video. Jag hade
min egen lilla tv vid stolen dar jag kunde valja filmer.
Nar jag sen kom till
JFK i New York var det hur mycket folk som helst. Jag var
tvungen att koa till
Immigation service i en timme och nar jag antligen kom fram
hade Amerikanska
ambassaden i Sverige missat att saga till mig att fylla i
en del av papprena. Sa
gubben i disken sa att du har BIG PROBLEMS!!! Ok, jag
kommer alltsa inte komma
in tankte jag. Hjartat borjade da sla relativt fort.
Du maste fylla i har, har, skriva under har.......
OK! Far jag lana en penna sa gor jag det nu. Nej det gar
inte. Jag har ingen
penna och jag kan inte lata alla sta har och hanga. Da far
ga och leta reda pa
en penna och fylla i det dar nagon annanstan och sen komma
tillbaka.
Jaha!
Jag tog minha papper trangde mig tillbaka. Vid det har
laget hade Malin som jag
satt bredvid pa flyget gatt ivag for lange sedan for att
hamta sina vaskor och
hon var tvungen att fixa ett flyg vidare da hon bara hade
en standby biljett. Sa
jag var helt ensam.
Jag hittade en tant som stod och dirigerade folk till de
olika koerna och lande
en penna av henne och fragade henne aven hur jkag skulle
fylla i en del saker.
Sa efter det trangde jag mig fore kon och fram till gubben
i disken.
Sa fick jag i alla fall komma igenom. Jag gick sedan vidare
for att hamta mitt
bagage. Och precis nar jag kom dit kom mion ryggsack ner
for bandet och min
resvaska hade nog akt runt ett par varv. Skont!! Da var det
bara att lamna in
vaskorna igen da. Trodde jag ja. Jag var tvungen att sta i
ko i en timme. Efter
ett tag hade jag sa trakigt sa jag borjade prata med ett
medelalders amerikansk
par bakom mig. De var jatte trevliga och berattade att dit
jag skulle ar det
jatte vackert och manniskorna at valdigt vanliga. Sa nu
kandes allt ganska bra.

Jag gick sen upp till flygterminalen for att kolla vilken
gate jag skulle aka
ifran. Det var nu tva och en halv timme kvar till flyget
skulle ga. Jag hittade
gaten och gick och satte mig for att lasa. Sen nar det var
45 minuter kvar till
dess att flyget skulle ga gick jag bort till min gate. TEL
AVIV 8.35. Jag ska
inte till Tel Aviv jag ska till Atlanta. Paniken borjade sa
smatt kannas. Det
vra bara att springa ivag till informationstavlorna och sag
da att de andrat
gate till en som var en bra bit bort. Jag tog da det langa
benet fore. Nar jag
kom fram fick jag veta de overbokat planet sa att det
skulle bli lite sent. Jag
satte mig och vantade och vantade och vantade tills de
berattat att de stallt in
mitt flyg till Atlanta. PANIK!!!

Sa det var bara att stalla sig i en LAAAAANG ko vid
informationen. EFter en och
en halv timme ungefar sa kom jag fram och fick veta att jag
skulle aka 7.30
morgonen efter och att jag skulle fa bo pa ett narliggande
hotel under natten
men att jag var tvungen att ta mig dit sjalv. Efter manga
om och men och en och
en halv timme senare kom det en buss som skjutsade mig till
hotellet.
Dar var det bara att stalla sig en timme i ko for att fa
mitt rum.
Klockan ett var jag antligen uppe pa mitt rum. Jag somnade
direkt men gick upp
klockan fyra och tog en dusch och akte sen halv fem till
flygplatsen. De sa
namligen att jag skulle vara dar vid halv sex for att det
skulle komma mycket
folk. Man hade dock inte oppnat an sa vi fick vanta i en
halv timme for att fa
komma in och sen en kvart for att fa checka in. Och vid
incheckningen berattade
de att mitt flyg aterigen var installt och att jag nu
skulle fa aka 9.15 till
Atlanta.
OK! Bara jag kommer dit sa blir allt bra, tankte jag.
Klockan var nu halv sex
och jag satte mig vid gaten och vantade. En amerikansk
marinofficer som jag
traffade pa bussen fran hotellet satte sig vid mig och
underholl mig tills
planet skulle ga. Vi gick pa planet och allt verkade ok.
Problemet vara bara att
vi blev sittande dar en och en halv timme vilket
resulterade io att jag missade
mitt anslutande plan till Ashville. Sa det vara bara att
forsoka boka om min
biljett. Problemet var bara att personerna vid
incheckningen pratade fort och
sluddrigt sa det var rejalt svart att forsta vad de sa, men
min nye van
marinofficeren hjalpte mig och jag skulle nu fa aka klockan
tva, dvs om cirka en
halvtimme. Bra nu har det vant. Trodde jag ja. Planet blev
forsenat en halv
timme, ytterligare en halvtimme, ytterligare en timme.
M