Kattan

Kattans
2002-02-05 22:07:28 (UTC)

Den 5:e blev umgängets dag

Mer eller mindre frivilligt iofs men ändå. Jag anser att
jag varit hyggligt social idag, då jag både svarat i tel
och själv tagit kontakt med en hel del människor. Kroppen
har också varit hyfsat snäll, antar att det är därför några
livsandar vågat sig fram igen. Tog mig ner till brevlådan
efter tidningar i morgonruggig väderlek. Fann brev från
snälla grannar, det föranledde det första samtalet.

När jag satt uppkurad med vällingmuggen och skulle läsa
tidningarna som vanligt, varslade alla fyrbeningar om att
det var något på gång utanför. Fyra glada islänningar stod
ute på gårdsplanen. Då var det dags för det andra samtalet,
nu till polisen. "Har ni några förrymda hästar anmälda, jag
har nämligen ett gäng här på morgonbesök. Och just nu ägnar
de sig åt att gödsla gräsmattan i rundeln, vore tacksam för
hjälp innan de täckt den helt"!

Själv var jag tvungen att gå ut och ta in krakarna i hagen
innan de fick för sig att fortsätta att leva ett liv på
flykt. Bara en kort stund senare ringde det och glada ägare
ett par mil härifrån meddelade att de skulle komma med
hästbuss "El Pronto"! Och det gjorde de, och var om möjligt
ännu lyckligare då. Vem trodde att livet på landet var
lugnt? Och ännu var klockan inte ens 09!

Undrar förresten om du varit ute och vallat in okända
hästar i hage, ikädd endast pyjamas, mannen utan
ångerveckas stora jacka och fel gummistövlar någon gång,
Dagboken min? Det är en upplevelse att rekommendera, jag
lovar. Speciellt om stövlarna är fem nummer för stora. Man
får ett sällsynt bra glid, särskilt eftersom hagen ligger
nedanför backen.

Lyssnade av svararen och värmde upp vällingen igen. Klarade
av en hel del medan jag satt där vid vedspisen och lade in
några vedträn som knastrade gott. Vid lunchen kom
Gudmodern, den ljuva damen, med tillräckligt mycket
kycklingsoppa för att föda hela nejden. Och det var nog tur
det för Leo, mannen med guldmanen, tittade in märkligt
lämpligt just som vi skulle äta. Strax efter honom skrapade
det av fötter utanför igen och nästa granne kikade in.

Jag undrar jag om jag tillåtits någon form av
inkubationstid från umgänge, eftersom det nu helt plötsligt
ramlade in flera stycken på en gång. Men det är trevligt
och lindrigt för då behöver man inte prata och underhålla
så mycket själv. Gudmodern hade som vanligt med sig flera
böcker och även några artiklar. Men idag sa hon inte "de
här måste du bara läsa" utan "när du orkar kan du väl läsa
de här, så får jag se vad du tycker!" Jojo, hon hade en
ödmjuk stund idag, den kära damen. Har jag talat om att hon
läser allt själv först? Jodå, så gör hon alltid för att
sedan "ställa mig mot väggen" och inhösta synpunkter.

När de åkt allesammans lade jag mig för att vila en stund.
Och äntligen kan jag göra det utan att det gör ont och
ömmar överallt. Jag antar att jag varit sällsynt lyckligt
lottad idag, så det är väl dags att kalla hem logik och
förnuft från deras ledighet, och varsla intellektet om att
det krävs saker av det igen.

Så sammantaget har det varit en bra dag Dagboken min, en
bra dag och en bra kväll. Det blir en perfekt språngbräda
över till morgondagen, för nu kan nog allt bara bli bättre,
så är det!




Ad: